En vecka efter Alvik var det dags för nästa storvuxna motståndare i form av våra lokalkonkurrenter BG. BG som trots sin storlek saknade ett par spelare som Elsa Paulsson Glantz och Moa Lundqvist på grund av skador.
Vi kom till match med fokus att försöka minska överkörningen i returtagningen från matchen i höstas, se till att hålla nere BGs breaks och att hålla ihop det så att deras stora spelare inte deltog alltför mycket i spelet. Det lyckades vi bra med i början av matchen och efter ett par trevande minuter så leder vi med 12-5. Vi lyckas bra i ett par minuter med att hålla BG till ett avslut och returtagningen är bra under egen korg. Tyvärr så tappar vi returtagningen sista 2-3 minuterna och BG utnyttjar det hänsynslöst och drar i ett par treor och är i ledning med 15-18 när 10 min har gått.
I andra quartern fortsätter vi i vår zon, vår förhoppning är att tempot ska dras ned och att BG ska ha svårt att få fart på bollen, vi lyckas i perioder med detta men returtagningen blir sämre och våra små kroppar lyckas inte få stopp på Kantzy, Gustafsson, Friberg och Lindén. Det gör att BG rycker åt sig en ordentlig ledning i returtstatisiken och efter halva matchen är poängen på tavlan i BGs favör, 27-38.
I 3q börjar BG bäst och då skyttet plötsligt stämmer för framför allt Sofia Hägg rinner matchen iväg poängmässigt. Plötsligt är det uppe i 20 poäng. Vi slutar inte på något sätt att spela, vi försöker men BG är starka offensivt och gör 13-27 på oss och leder med 40-65 inför sista q. Vi bestämmer oss för att gå till man-man för att försöka förändra något och se om vi hittar något där vi kan styra matchen med.
Vi startar 4q bra och Lundholm gör ett fantastiskt bra inhopp och har bl a tre av tre på treorna och blir vår bäste poänggörare med 19p. Niko har 16p och står för ett konstnummer när hon i ett pressat läge med små marginaler slår tre BG-spelare. Lollo gör en riktigt bra match defensivt och visar främst på otroligt fin spelförståelse i försvar och gör även framåt många kloka beslut. Modig blir bästa returtagare med 7 och vi vinner faktiskt både returtagning och poäng i sista q. 22-15 gör att vi putsar siffrorna till 62-80 och returtagningen stannar vid -17 (32-49), vilket är nästan hälften jämfört med senast. BG är både bra, stora och har en bred trupp och vi skulle nog behöva addera 2-3 stora kroppar för att lyckas kriga med dem. Nu känner vi ändå positiva vibbar efteråt trots att det blev säsongens andra derbydepp. BG får trots allt ett par extrachanser med +17 i returtagningen och det -är i perioder vi blir straffade ordentligt då de tar 2-4 i samma anfall, det måste vi kunna hålla ned lite bättre för att kanske ta ned matchen till 10p.
Nu får vi ta ut den sista energin vi har inför våra sista två matcher nere i Stockholm den 5-6 april. Då stöter vi på Lidingö och Alvik för sista gången den här säsongen. Vi sätter väl punkt där för den här gången, snart kan vi bokföra säsongen också!
Luleå Stars, 2012-2013
lördag 22 mars 2014
Returtagning och jämnhet
Så här i slutspelstider är det mycket på schemat. När vi klev in för att möta Alvik handlade det om ändrad speltid eftersom Northland lirade första kvartsfinalen på kvällen mot Sallén. Alvik som i år gjort ett enormt uppsving och är med i toppen och siktar i förlängningen på att spela i Basketligan Dam.
En således riktigt tuff uppgift stod för oss. Alvik är ett storvuxet lag och har ett par riktigt vassa spelare på bakplanen. Det började också på tuffast möjlia sätt. Alvik gör 0-7 på oss och efter första q leder de med klara 15-26. Vi har svårt att hämta oss, hitta rytmen då Alvik är aggressiva och hittar dessutom sina stora spelare på posten.
Även om vi gör ett bättre jobb i 2q får vi inte riktigt det defensiva att stämma, då hjälpen är sen, roteringar inte sitter och Alvik kommer till ringen med bestämda attacker. Vi tvingas gå till zon för att få lite stopp på Alviks rytm. I halvtid är ledningen för de gröna 27-40.
I tredje q hoppas vi kunna komma ut lite aggressivare, bättre under korgarna men Alvik är tunga, de pumpar på och hittar väldigt bra variation i sitt anfallsspel. Vi tappar kontakten och Alviks ledning är redan uppe i över 20p. Vi försöker, hoppas kunna hitta någon form av momentum, något stopp eller kontroll i offense men det vill sig inte. Efter 3q leder Alvik med 20p, 41-61.
Sista q blir mer en transportsträcka, Alvik spelar smart, har en jämnhet som vi saknar och har hot på flera positioner. Tyra Carlsten-Handberg, 188 cm, stannar på 15p och 6 reb och blir med det poängbäst för Alvik. Hos oss är det Niko som gör 17p med högprocentigt trepoängsskytte och Evve som har 14p och 8 ass.
Vi förlorar returtagningen med 35-57 och där ligger mycket av matchen samt Alviks jämnhet i sin prestation över 40 min vilket vi inte kan visa upp tyvärr. Vår start förstör stora delar av matchen och gör det i princip omöjligt att få kontakt med dem.
Stort cred till ett av seriens mest välcoachade lag och det är ingen slump att Alvik är med i toppstriden och siktar på Ligaspel.
Vi får ladda om och har derby framför oss mot BG härnäst!
En således riktigt tuff uppgift stod för oss. Alvik är ett storvuxet lag och har ett par riktigt vassa spelare på bakplanen. Det började också på tuffast möjlia sätt. Alvik gör 0-7 på oss och efter första q leder de med klara 15-26. Vi har svårt att hämta oss, hitta rytmen då Alvik är aggressiva och hittar dessutom sina stora spelare på posten.
Även om vi gör ett bättre jobb i 2q får vi inte riktigt det defensiva att stämma, då hjälpen är sen, roteringar inte sitter och Alvik kommer till ringen med bestämda attacker. Vi tvingas gå till zon för att få lite stopp på Alviks rytm. I halvtid är ledningen för de gröna 27-40.
I tredje q hoppas vi kunna komma ut lite aggressivare, bättre under korgarna men Alvik är tunga, de pumpar på och hittar väldigt bra variation i sitt anfallsspel. Vi tappar kontakten och Alviks ledning är redan uppe i över 20p. Vi försöker, hoppas kunna hitta någon form av momentum, något stopp eller kontroll i offense men det vill sig inte. Efter 3q leder Alvik med 20p, 41-61.
Sista q blir mer en transportsträcka, Alvik spelar smart, har en jämnhet som vi saknar och har hot på flera positioner. Tyra Carlsten-Handberg, 188 cm, stannar på 15p och 6 reb och blir med det poängbäst för Alvik. Hos oss är det Niko som gör 17p med högprocentigt trepoängsskytte och Evve som har 14p och 8 ass.
Vi förlorar returtagningen med 35-57 och där ligger mycket av matchen samt Alviks jämnhet i sin prestation över 40 min vilket vi inte kan visa upp tyvärr. Vår start förstör stora delar av matchen och gör det i princip omöjligt att få kontakt med dem.
Stort cred till ett av seriens mest välcoachade lag och det är ingen slump att Alvik är med i toppstriden och siktar på Ligaspel.
Vi får ladda om och har derby framför oss mot BG härnäst!
måndag 3 mars 2014
När motståndarna vill lite mer
Hemmamatch, på andra sidan Solna Branten, ett lag som inför matchen hade 7-10 i record, låg två placeringar bakom oss på nionde plats. Själva hade vi 9-8 och ett gyllene läge att i princip hänga av Solna och Uppsalas möjligheter att ta sig förbi i sluttabellen.
Matchen började i ganska offensiv mening där vi sköt väldigt bra från trepoängslinjen, Josse hade 4 av 4 vilket är riktigt bra, men alla som sett oss vet att Josse kan skjuta bollen bra. Johanna bidrog från samma linje och efter 10 minuter ledde vi med 21-17. Solna gjorde sina poäng lite närmare korgen.
Andra q blev betydligt värre prövning för vår del. Vi får inte alls stopp på Solna, är sen på hjälp, spelar inte över, tappar 1-1 försvaret och får problem med returtagningen. Solna styr och ställer i sitt offense som de vill, vi är tvungna att gå till zon sista minuterna och det hjälper oss åtminstone tillfälligt att stoppa blödningen. Men Solna har ledningen i halvtid 28-33.
Vi hoppas att tredje q ska bli vändningen på vårt loja försvarsspel, men det blir tyvärr en tråkig start där Solna gör 12-0 på oss och vi ser helt vilsna ut. Vi saknar energi, viljan att offra oss och då ser Solna plötsligt väldigt bra ut. Missförstå mig inte, all credit till Solna men vi själva har så mycket mer att visa än det vi gör i andra och tredje quartern. Solna gör 6-16 på oss i 3q och vi tvingas fortsätta i zon men Solna hittar sina skyttar Iderstål, Seman och Prytz vilket försvårar vårt defensiva arbete ganska mycket. Prytz blir Solnas bästa spelare på 12p och 11 reb, imponerande.
Vår fjärde q blir i alla fall den där vi visar mest av vår kvalité och styrka. Vi börjar äntligen att sätta press, hitta in i överspel och får i omgångar bra koll på returtagningen. Tyvärr är Solnas ledning uppe i 20 och vi kan inte göra något åt matchen. Men vi visar i alla fall stolthet och kan minska förlustmarginalen till 14 genom att vinna sista q med 16-15.
Det är tyvärr inte många som visar upp vad de kan i vårt lag mot Solna. Den enda som verkligen står upp och gör en bra insats är Frida Lundholm som gör 13p på 2/2 på 2p och 3/3 på 3p, har 6 reb, 3 stos och 3 ass. Fina siffror och klart godkänt. I övrigt har vi mycket mer att önska, vi behöver kliva upp i intensitet, måste ge Solna mindre tid i allt de gör annars får de utnyttja längdövertag och hitta sina skyttar oavsett vad vi spelar i defense. Det blir lätt så när motståndarna vill lite mer, en av får matcher där vi varken fått ihop spelet bakåt eller framåt.
Nu har vi 9-9 med fyra omgångar kvar, vi ska närmast möta Alvik om 2 veckor hemma, sedan har vi derby mot BG innan vi åker ned på sista Stockholmsresan för att än en gång möta Alvik och Lidingö i huvudstaden. En sak kan vi vara säkra på, vi kommer absolut inte att se så viljelösa och platta ut som vi gjorde mot Solna. Den saken är redan klar!
Matchen började i ganska offensiv mening där vi sköt väldigt bra från trepoängslinjen, Josse hade 4 av 4 vilket är riktigt bra, men alla som sett oss vet att Josse kan skjuta bollen bra. Johanna bidrog från samma linje och efter 10 minuter ledde vi med 21-17. Solna gjorde sina poäng lite närmare korgen.
Andra q blev betydligt värre prövning för vår del. Vi får inte alls stopp på Solna, är sen på hjälp, spelar inte över, tappar 1-1 försvaret och får problem med returtagningen. Solna styr och ställer i sitt offense som de vill, vi är tvungna att gå till zon sista minuterna och det hjälper oss åtminstone tillfälligt att stoppa blödningen. Men Solna har ledningen i halvtid 28-33.
Vi hoppas att tredje q ska bli vändningen på vårt loja försvarsspel, men det blir tyvärr en tråkig start där Solna gör 12-0 på oss och vi ser helt vilsna ut. Vi saknar energi, viljan att offra oss och då ser Solna plötsligt väldigt bra ut. Missförstå mig inte, all credit till Solna men vi själva har så mycket mer att visa än det vi gör i andra och tredje quartern. Solna gör 6-16 på oss i 3q och vi tvingas fortsätta i zon men Solna hittar sina skyttar Iderstål, Seman och Prytz vilket försvårar vårt defensiva arbete ganska mycket. Prytz blir Solnas bästa spelare på 12p och 11 reb, imponerande.
Vår fjärde q blir i alla fall den där vi visar mest av vår kvalité och styrka. Vi börjar äntligen att sätta press, hitta in i överspel och får i omgångar bra koll på returtagningen. Tyvärr är Solnas ledning uppe i 20 och vi kan inte göra något åt matchen. Men vi visar i alla fall stolthet och kan minska förlustmarginalen till 14 genom att vinna sista q med 16-15.
Det är tyvärr inte många som visar upp vad de kan i vårt lag mot Solna. Den enda som verkligen står upp och gör en bra insats är Frida Lundholm som gör 13p på 2/2 på 2p och 3/3 på 3p, har 6 reb, 3 stos och 3 ass. Fina siffror och klart godkänt. I övrigt har vi mycket mer att önska, vi behöver kliva upp i intensitet, måste ge Solna mindre tid i allt de gör annars får de utnyttja längdövertag och hitta sina skyttar oavsett vad vi spelar i defense. Det blir lätt så när motståndarna vill lite mer, en av får matcher där vi varken fått ihop spelet bakåt eller framåt.
Nu har vi 9-9 med fyra omgångar kvar, vi ska närmast möta Alvik om 2 veckor hemma, sedan har vi derby mot BG innan vi åker ned på sista Stockholmsresan för att än en gång möta Alvik och Lidingö i huvudstaden. En sak kan vi vara säkra på, vi kommer absolut inte att se så viljelösa och platta ut som vi gjorde mot Solna. Den saken är redan klar!
måndag 24 februari 2014
En offensiv helg gav delad pott
Vi åkte ned på lördag morgon till huvudstaden, ett litet gäng eftersom Evve och Niko åkt redan på fredagen, Johanna var på väg upp med tåg under dagen och Modig anslöt på Arlanda efter Northlands bortamatch, tillika grundseriens sista, mot Solna.
Den obligatoriska lunchen på Foodcourten i Kista Galleria intogs, lite snabbt OS-tittande på hotellet innan vi sedan svängde in bilarna på parkeringen till Husbyhallen.
Järva som vi senast kände att vi inte riktigt kom upp i nivå mot visade sig ha ungefär samma trupp denna gång. Vi börjar matchen bra med bollsving, fina 1-1 attacker och bra skytte, inte kanske chockar Järva men att det skulle stå 0-8 till oss hade nog inte de räknat med. Vi leder 4-12 innan Järva gör en 12-0 run som hade mycket att göra med att vi slappnade av i 1-1 def, tappade disciplinen i P&R-försvar och missade Järvas skyttar ute på golvet. Sista minuterna får vi lite snurr igen och kan avsluta med 18-18 efter första q.
Andra q blir tyvärr den som avgör matchen, vi väljer att spela i ett alldeles för lugnt tempo sett till vad vi är i behov av, Järva fortsätter hitta sina skyttar och vi är för passiva i P&R-försvaret. Järva gör 23-13 och har 41-31 i halvtid på oss.
Efter halvtid önskar vi komma ut med mer fart under skorna, vara mer aggressiva och hoppas att vårt man-man försvar ska betala av sig. 3q blir ett ställningskrig, vi håller uppe vår returtagning vilket är bra men Järva fortsätter att spela bra och hitta sina heta spelare. 58-44 inför sista. Vi provar spela zon och får stopp på Järva men producerar tyvärr inte själva, skärpan saknas och vi får inte riktigt de avslut vi vill ha. Järva spelar av matchen på ett bra sätt och vinner med 71-58 till sist.
Vi vinner returtagningen 44-36, har bara 14 TOs vilket är riktigt bra men kanske också ett resultat att vi spelar i för lågt tempo. Järva vinner matchen från trepoängslinjen, 11/27 är bra siffror och trion Enjebo, Jonson, Peterson har 10/16 på 3p vilket avgör matchen. Själva har vi 5/22 från samma avstånd vilket inte är godkänt. Johanna är tillbaka och visar vilja med 11 reb, Lundholm har en bra offensiv match, gör 18p på 6/8 på 2p och 2/4 på 3p och Modigs 19p och 7 reb ska inte glömmas bort.
Efter lite mello, snacks och en ganska torr hamburgertallrik så somnade vi in och vaknade vid en ny dags möjligheter och förutsättningar.
På andra sidan stod nu Blackeberg, västra Stockholms stolthet och Sveriges största basketklubb. Förra matchen hade vi som i en ask och var uppe i 16p innan Blacke sköt sig tillbaka i matchen. Just skytte skulle den här matchen också handla om.
Snacka om att det var en offensiv match. Ibland kan man ju klaga på försvaret när siffrorna är stora, men faktum är att när försvaret ändå är där och det offensiva spelet ändå levererar måste man ge credit till de som gör det. Första q var en orgie i offensiv spelkvalité och Blacke ledde med 26-24. Vi spelade bra på offensiv planhalva, men frågan är om jag någonsin sett något liknande, eller vad sägs om 6/6 på 2p och 4/5 på 3p efter 10 min! Makalöst bra! Blacke visade att de kunde skjuta bollen. I andra q försökte vi att fortsätta lösa deras 1-1-2-1 press som var väldigt avvaktande och passiv, vi hade inga problem med vare sig den eller deras höga pick på toppen som de enträget valde att spela. Bättre kommunikation och kontroll i P&R-defense gjorde att vi lyckades spela mer organiserat def. Men det var ju det där med skyttet, Blacke fortsatte att producera, nu lyckades vi sista 2-3 minuterna att göra en liten run och gick in i omklädningsrummet med 41-45 i vår favör.
3q blev fortsatt jämn, det var ledningsbyte hela 20 ggr i matchen och 14 ggr var ställningen lika! Vi hade övertaget efter 3q med minsta möjliga marginal 56-57. Vi tappade returtagningen lite och Blacke var mer aggressiva på båda plankorna, men vi stred och visade på stark moral. 4q blev tuff, Evve fick sin femte foul och vi tappade en spelare som därtill styrt vårt spel, haft 14p och 4 ass. Men Frida Lundholm klev in med besked. När vi trodde att vi tappat greppet om matchen med halvminuten kvar fick Frida bollen, såg sitt läge, tog det och levererade! Fridas trea gav 75-75 med 25,1 sekunder kvar av matchen. Time out Blackeberg! Deras sista spel handlade om att få ett avslut med så lite tid som möjligt kvar på klockan, vi ville vara aggressiva, få dem ur rytm och det lyckades vi bra med. Blacke kastade bort bollen med 14 sekunder kvar. Time out Stars! Vår plan var att spela P&R med Niko och Frida, tyvärr lyckades vi inte och Josses trea på slutsignalen gick planka ut.
Dags för overtime: Vi börjar bra, får direkt kontroll och scorar. Blacke såg mer stressade ut och vi lyckades komma till straffkastlinjen oftare än dem. Josses trea till 75-80, omän den var tidig, gav oss det där momentumet som vi behövde. Även om Blacke försökte var det vår match nu. Josse och Johanna fick skjuta straffar på slutet och slutresultatet hamnade på 81-86! Fantastiskt, förmodligen en av våra bästa offensiva matcher efter jul och det på grund av flera skäl:
- Vi hade bara 12 TOs på hela matchen inklusive OT, det lägsta vi haft i år, samtidigt som vi fick Blacke att kasta bort bollen 25 gånger.
- Vi skjuter 40% på 2p, 37% på treorna, även om det är lägre än våra motståndare så har iv 15-5 i steals och gör poäng i viktiga skeenden av matchen, exempelvis Fridas trea, Josses trea och vi svarar efter att ha legat under med 5p i fjärde med att komma tillbaka starkt.
- Vi har fart under skorna och hittar de som ska ha bollen.
Josses 24p är svårt att vifts bort, dessutom kommer en hel del poäng i viktiga lägen. Johanna har en double-double med 15p och 10 reb! Niko har 18p och 6 steals! Evve 14p, 4 ass på 4/6 på 2p och 1/2 på 3p. Självklart får vi inte glömma bort Lundholm och hennes viktiga trea, men även Lollos inhopp på knappa 10 min och ett imponerande disciplinerat def som ger oss exakt den energi som vi behöver ha. Extremt viktigt och bra inhopp.
En offensiv helg, vi går 1-1 och fortsätter att slå lagen under oss, nu kan vi även konstatera att vi klarat nytt kontrakt i Div1 eftersom vi har 9-8 och lagen under strecket bara vunnit två matcher var (Lidingö och Sundsvall). Fem omgångar återstår, närmast väntar en tuff utmaning mot Solna som är av en helt annan kaliber än när vi senast mötte dem i november. Eller vad sägs om seger i helgen med 76-73 över Central?
En viktig träningsvecka för att kunna prestera mot de gulblåa Branten-tjejerna. Vi sätter punkt där.
Den obligatoriska lunchen på Foodcourten i Kista Galleria intogs, lite snabbt OS-tittande på hotellet innan vi sedan svängde in bilarna på parkeringen till Husbyhallen.
Järva som vi senast kände att vi inte riktigt kom upp i nivå mot visade sig ha ungefär samma trupp denna gång. Vi börjar matchen bra med bollsving, fina 1-1 attacker och bra skytte, inte kanske chockar Järva men att det skulle stå 0-8 till oss hade nog inte de räknat med. Vi leder 4-12 innan Järva gör en 12-0 run som hade mycket att göra med att vi slappnade av i 1-1 def, tappade disciplinen i P&R-försvar och missade Järvas skyttar ute på golvet. Sista minuterna får vi lite snurr igen och kan avsluta med 18-18 efter första q.
Andra q blir tyvärr den som avgör matchen, vi väljer att spela i ett alldeles för lugnt tempo sett till vad vi är i behov av, Järva fortsätter hitta sina skyttar och vi är för passiva i P&R-försvaret. Järva gör 23-13 och har 41-31 i halvtid på oss.
Efter halvtid önskar vi komma ut med mer fart under skorna, vara mer aggressiva och hoppas att vårt man-man försvar ska betala av sig. 3q blir ett ställningskrig, vi håller uppe vår returtagning vilket är bra men Järva fortsätter att spela bra och hitta sina heta spelare. 58-44 inför sista. Vi provar spela zon och får stopp på Järva men producerar tyvärr inte själva, skärpan saknas och vi får inte riktigt de avslut vi vill ha. Järva spelar av matchen på ett bra sätt och vinner med 71-58 till sist.
Vi vinner returtagningen 44-36, har bara 14 TOs vilket är riktigt bra men kanske också ett resultat att vi spelar i för lågt tempo. Järva vinner matchen från trepoängslinjen, 11/27 är bra siffror och trion Enjebo, Jonson, Peterson har 10/16 på 3p vilket avgör matchen. Själva har vi 5/22 från samma avstånd vilket inte är godkänt. Johanna är tillbaka och visar vilja med 11 reb, Lundholm har en bra offensiv match, gör 18p på 6/8 på 2p och 2/4 på 3p och Modigs 19p och 7 reb ska inte glömmas bort.
Efter lite mello, snacks och en ganska torr hamburgertallrik så somnade vi in och vaknade vid en ny dags möjligheter och förutsättningar.
På andra sidan stod nu Blackeberg, västra Stockholms stolthet och Sveriges största basketklubb. Förra matchen hade vi som i en ask och var uppe i 16p innan Blacke sköt sig tillbaka i matchen. Just skytte skulle den här matchen också handla om.
Snacka om att det var en offensiv match. Ibland kan man ju klaga på försvaret när siffrorna är stora, men faktum är att när försvaret ändå är där och det offensiva spelet ändå levererar måste man ge credit till de som gör det. Första q var en orgie i offensiv spelkvalité och Blacke ledde med 26-24. Vi spelade bra på offensiv planhalva, men frågan är om jag någonsin sett något liknande, eller vad sägs om 6/6 på 2p och 4/5 på 3p efter 10 min! Makalöst bra! Blacke visade att de kunde skjuta bollen. I andra q försökte vi att fortsätta lösa deras 1-1-2-1 press som var väldigt avvaktande och passiv, vi hade inga problem med vare sig den eller deras höga pick på toppen som de enträget valde att spela. Bättre kommunikation och kontroll i P&R-defense gjorde att vi lyckades spela mer organiserat def. Men det var ju det där med skyttet, Blacke fortsatte att producera, nu lyckades vi sista 2-3 minuterna att göra en liten run och gick in i omklädningsrummet med 41-45 i vår favör.
3q blev fortsatt jämn, det var ledningsbyte hela 20 ggr i matchen och 14 ggr var ställningen lika! Vi hade övertaget efter 3q med minsta möjliga marginal 56-57. Vi tappade returtagningen lite och Blacke var mer aggressiva på båda plankorna, men vi stred och visade på stark moral. 4q blev tuff, Evve fick sin femte foul och vi tappade en spelare som därtill styrt vårt spel, haft 14p och 4 ass. Men Frida Lundholm klev in med besked. När vi trodde att vi tappat greppet om matchen med halvminuten kvar fick Frida bollen, såg sitt läge, tog det och levererade! Fridas trea gav 75-75 med 25,1 sekunder kvar av matchen. Time out Blackeberg! Deras sista spel handlade om att få ett avslut med så lite tid som möjligt kvar på klockan, vi ville vara aggressiva, få dem ur rytm och det lyckades vi bra med. Blacke kastade bort bollen med 14 sekunder kvar. Time out Stars! Vår plan var att spela P&R med Niko och Frida, tyvärr lyckades vi inte och Josses trea på slutsignalen gick planka ut.
Dags för overtime: Vi börjar bra, får direkt kontroll och scorar. Blacke såg mer stressade ut och vi lyckades komma till straffkastlinjen oftare än dem. Josses trea till 75-80, omän den var tidig, gav oss det där momentumet som vi behövde. Även om Blacke försökte var det vår match nu. Josse och Johanna fick skjuta straffar på slutet och slutresultatet hamnade på 81-86! Fantastiskt, förmodligen en av våra bästa offensiva matcher efter jul och det på grund av flera skäl:
- Vi hade bara 12 TOs på hela matchen inklusive OT, det lägsta vi haft i år, samtidigt som vi fick Blacke att kasta bort bollen 25 gånger.
- Vi skjuter 40% på 2p, 37% på treorna, även om det är lägre än våra motståndare så har iv 15-5 i steals och gör poäng i viktiga skeenden av matchen, exempelvis Fridas trea, Josses trea och vi svarar efter att ha legat under med 5p i fjärde med att komma tillbaka starkt.
- Vi har fart under skorna och hittar de som ska ha bollen.
Josses 24p är svårt att vifts bort, dessutom kommer en hel del poäng i viktiga lägen. Johanna har en double-double med 15p och 10 reb! Niko har 18p och 6 steals! Evve 14p, 4 ass på 4/6 på 2p och 1/2 på 3p. Självklart får vi inte glömma bort Lundholm och hennes viktiga trea, men även Lollos inhopp på knappa 10 min och ett imponerande disciplinerat def som ger oss exakt den energi som vi behöver ha. Extremt viktigt och bra inhopp.
En offensiv helg, vi går 1-1 och fortsätter att slå lagen under oss, nu kan vi även konstatera att vi klarat nytt kontrakt i Div1 eftersom vi har 9-8 och lagen under strecket bara vunnit två matcher var (Lidingö och Sundsvall). Fem omgångar återstår, närmast väntar en tuff utmaning mot Solna som är av en helt annan kaliber än när vi senast mötte dem i november. Eller vad sägs om seger i helgen med 76-73 över Central?
En viktig träningsvecka för att kunna prestera mot de gulblåa Branten-tjejerna. Vi sätter punkt där.
söndag 2 februari 2014
Aggressivare åt båda hållen gav seger
Sundsvall kom på besök i Hälsans Hus och vi hade under veckan jobbat med att få upp aggressiviteten och visste väl också om att Sundsvall skulle försöka utnyttja två saker mot oss. Det ena var så klart deras längdövertag och det andra att de skulle använda sig av zon, något som vi fått vänja oss vid att de flesta lag tar till mot oss, med all rätt eftersom det har varit ett effektivt vapen.
Första q börjar med att vi har lite problem mot Sundsvalls P&R-spel men det löser vi något bättre ju längre perioden går. Vi får fart under skorna och Modig börjar offensivt bra med ett par bra attacker. Vi leder med 19-12 efter första tian.
Andra q blir desto tuffare för oss. Visserligen gör vi ett ganska bra jobb defensivt och hänger med i returtagningen, men framåt blir det krampaktigt och framför allt lite omständigt. Antingen tänker vi för mycket eller så blir det för snabbt och därmed avsaknad av motståndarnas beslut i situationerna. Vi går in i halvtidsvilan med 25-25 på tavlan.
Efter halvtid hoppades vi steppa upp aggressiviteten och ta oss än mer till ringen, något vi lyckas riktigt bra med. Vi får mer straffkast som en följd av att vi vågar attackera mer, Julia kommer in och gör ett riktigt bra byte med hög procent på avsluten som följd samt sex returer. Josse skjuter bra utifrån och när Evve får snurr på maskineriet och styr spelet från bakplanen börjar vår rytm återfinnas. Modig har en riktigt bra match med 15p och 9 reb och ser piggare ut än tidigare, främst så ser hon på sina egna lägen och är tuffare i sina offensiva beslut. Efter att Sundsvall testat zon och vi fått fart på bollen och hittat djupet så leder vi med 47-42 inför sista.
I fjärde q blir det mer ställningskrig, vi börjar bäst och har en ledning med 51-42 ett tag som ser bra ut, vi har bra kontroll på returtagningen trots att vi är i kortaste laget men när vi gör jobbet som lag kan vi hantera plankorna bra. Den enda som ställer till problem för oss är Shannon Lehnberg, som gör 20p, skjuter 4/6 på 3p och har 4 ass. När hon så fouler ut sig kändes det som att vi kunde andas ut lite. Sundsvall skjuter för dåligt från 3p-linjen och stannar på 7/30, medan vi kan stoltsera med 8/23 från samma avstånd. returtagningen 50-47 till oss och vad än mer viktigt är så kommer vi till straffkastlinjen 17 ggr och drar i 13 av dessa. Jämfört med förra helgens match så är vi aggressivare på båda planhalvorna vilket till slut ger oss segern. Vi vinner visserligen med 2p, men å andra sidan känns det som att vi har taktpinnen nästintill hela matchen.
Så åttonde segern inkasserad, vi fortsätter att vinna mot lagen som vi har under oss i tabellen, det är ett gott tecken. Nu har vi en träningsperiod på ett par veckor innan vi drar på oss matchstället nästa gång.
Första q börjar med att vi har lite problem mot Sundsvalls P&R-spel men det löser vi något bättre ju längre perioden går. Vi får fart under skorna och Modig börjar offensivt bra med ett par bra attacker. Vi leder med 19-12 efter första tian.
Andra q blir desto tuffare för oss. Visserligen gör vi ett ganska bra jobb defensivt och hänger med i returtagningen, men framåt blir det krampaktigt och framför allt lite omständigt. Antingen tänker vi för mycket eller så blir det för snabbt och därmed avsaknad av motståndarnas beslut i situationerna. Vi går in i halvtidsvilan med 25-25 på tavlan.
Efter halvtid hoppades vi steppa upp aggressiviteten och ta oss än mer till ringen, något vi lyckas riktigt bra med. Vi får mer straffkast som en följd av att vi vågar attackera mer, Julia kommer in och gör ett riktigt bra byte med hög procent på avsluten som följd samt sex returer. Josse skjuter bra utifrån och när Evve får snurr på maskineriet och styr spelet från bakplanen börjar vår rytm återfinnas. Modig har en riktigt bra match med 15p och 9 reb och ser piggare ut än tidigare, främst så ser hon på sina egna lägen och är tuffare i sina offensiva beslut. Efter att Sundsvall testat zon och vi fått fart på bollen och hittat djupet så leder vi med 47-42 inför sista.
I fjärde q blir det mer ställningskrig, vi börjar bäst och har en ledning med 51-42 ett tag som ser bra ut, vi har bra kontroll på returtagningen trots att vi är i kortaste laget men när vi gör jobbet som lag kan vi hantera plankorna bra. Den enda som ställer till problem för oss är Shannon Lehnberg, som gör 20p, skjuter 4/6 på 3p och har 4 ass. När hon så fouler ut sig kändes det som att vi kunde andas ut lite. Sundsvall skjuter för dåligt från 3p-linjen och stannar på 7/30, medan vi kan stoltsera med 8/23 från samma avstånd. returtagningen 50-47 till oss och vad än mer viktigt är så kommer vi till straffkastlinjen 17 ggr och drar i 13 av dessa. Jämfört med förra helgens match så är vi aggressivare på båda planhalvorna vilket till slut ger oss segern. Vi vinner visserligen med 2p, men å andra sidan känns det som att vi har taktpinnen nästintill hela matchen.
Så åttonde segern inkasserad, vi fortsätter att vinna mot lagen som vi har under oss i tabellen, det är ett gott tecken. Nu har vi en träningsperiod på ett par veckor innan vi drar på oss matchstället nästa gång.
måndag 27 januari 2014
Jämtländsk längd och minus en halvlek
Vår förhoppning var att kunna följa upp Stockholmshelgens två segrar med en hemmaseger mot Jämtland. Tänk vad mycket lite kan ge en ibland. Vårt nyförvärv Nikolina Tomic har redan satt sina avtryck med sitt tekniska och kvicktänkta spel.
Jämtland är ett svårspelat lag med unga hungriga spelare och framför allt med bättre längd än vad vi har. Vi börjar bli rätt vana att vi är mindre än våra motståndare i år men när Johanna nu hamnat i Växjö i ett par veckor för sin praktik så lämnar hon ett stort hål i vår rotation eftersom vi redan med henne är relativt begränsade storleksmässigt. Så för publiken på träläktarna i Hälsans Hus kunde det se aningen konstigt ut när även Amanda inte spelade på grund av en stukad fot och stundande landslagsäventyr i Turkiet. Konstigt därför att vi i princip spelar utan spelare på position 4-5 och att vi får röra om med treguardsrotation som emellanåt blir fyra små på planen. Det ställer helt andra krav på våra spelare för att vi ska kunna kompensera längd med kvickhet och fart.
Vi lyckades rätt bra till att börja med, låt oss snabbt sammanfatta det så här; Vi gick plus en halvlek och minus en halvlek mot den "jämtländska nationen". Första halvleken var plus, där första quartern blev en offensiv demonstration som vi kanske inte hade väntat oss. 24-21 efter att Josse dragit i en trea strax innan signalen. Det blev däremot lite svängigare än vi önskat oss defensivt och vi hade svårt mot Jämtlands P&R som skapade stora hål hos oss och vi hamnade i missmatch gång på gång vilket de kunde utnyttja.
Andra q blir helt annorlunda och vi får ordning på det defensiva och håller Jämtland på 2p under sex minuter. Själv har vi kanske inte flyt offensivt och väljer att skjuta ett par treor som inte riktigt är i rätt lägen. I halvtid leder vi dock med 36-28 och känner att vi fått stopp och att returtagningen jämnade ut sig något då vi hamnade mer rätt i de defensiva rotationerna.
Tredje q börjar ordentligt på minus för vår del, vi står på hälarna och ser Jämtland springa in 0-6 och plötsligt är det match igen. Jämtland går till zon och vi tappar vår rytm fullständigt i och med det. Vi blir stillastående, bollen fastnar eller så väljer vi att skjuta utan att komma in i anfallet överhuvudtaget. Jämtland tackar och tar emot, plockar returer och får upp farten under skorna och tar även ledningen för första gången i matchen. Vi hankar oss kvar och leder inför sista q med 45-43.
Fjärde q fortsätter trevande även om vi korta stunder får ett par fina kombinationer med attacker där Josses pass till Modig, Nikos attack och pass till Evves layup satt sig på minnet. Jämtland fortsätter dock större delen av quartern att få stopp på oss och firar stora triumfer igen med sina stora spelare och P&R spel. På slutet försöker vi med några spel och Niko sätter en trea men sedan släcks hoppet när vi kastar bort efterföljande inkastspel över sidlinjen. Vi får gratulera Jämtland till segern med 56-61 och inse att vi behöver vara mer precis i det vi gör och får inte bli så stillastående mot deras zon.
Returtagningen slutar 48-48 till slut men antalet straffkast 7-32 räden stora skillnaden och det har att göra med att vi är tvungna att fouls deras stora spelare när de väljer att attackera och vi är sena på hjälp eller rotationer. Dessutom skjuter vi ett par treor för mycket både i fel lägen och för att vi tvingas ta det vi får utan storlek nära korg. Vi behöver helt klart bli skarpare och spela snabbare för att hitta ett djup mot zon, för det lär vi få möta även nästa helg när Sundsvall kommer på besök i en väldigt viktigt match.
Jämtland är ett svårspelat lag med unga hungriga spelare och framför allt med bättre längd än vad vi har. Vi börjar bli rätt vana att vi är mindre än våra motståndare i år men när Johanna nu hamnat i Växjö i ett par veckor för sin praktik så lämnar hon ett stort hål i vår rotation eftersom vi redan med henne är relativt begränsade storleksmässigt. Så för publiken på träläktarna i Hälsans Hus kunde det se aningen konstigt ut när även Amanda inte spelade på grund av en stukad fot och stundande landslagsäventyr i Turkiet. Konstigt därför att vi i princip spelar utan spelare på position 4-5 och att vi får röra om med treguardsrotation som emellanåt blir fyra små på planen. Det ställer helt andra krav på våra spelare för att vi ska kunna kompensera längd med kvickhet och fart.
Vi lyckades rätt bra till att börja med, låt oss snabbt sammanfatta det så här; Vi gick plus en halvlek och minus en halvlek mot den "jämtländska nationen". Första halvleken var plus, där första quartern blev en offensiv demonstration som vi kanske inte hade väntat oss. 24-21 efter att Josse dragit i en trea strax innan signalen. Det blev däremot lite svängigare än vi önskat oss defensivt och vi hade svårt mot Jämtlands P&R som skapade stora hål hos oss och vi hamnade i missmatch gång på gång vilket de kunde utnyttja.
Andra q blir helt annorlunda och vi får ordning på det defensiva och håller Jämtland på 2p under sex minuter. Själv har vi kanske inte flyt offensivt och väljer att skjuta ett par treor som inte riktigt är i rätt lägen. I halvtid leder vi dock med 36-28 och känner att vi fått stopp och att returtagningen jämnade ut sig något då vi hamnade mer rätt i de defensiva rotationerna.
Tredje q börjar ordentligt på minus för vår del, vi står på hälarna och ser Jämtland springa in 0-6 och plötsligt är det match igen. Jämtland går till zon och vi tappar vår rytm fullständigt i och med det. Vi blir stillastående, bollen fastnar eller så väljer vi att skjuta utan att komma in i anfallet överhuvudtaget. Jämtland tackar och tar emot, plockar returer och får upp farten under skorna och tar även ledningen för första gången i matchen. Vi hankar oss kvar och leder inför sista q med 45-43.
Fjärde q fortsätter trevande även om vi korta stunder får ett par fina kombinationer med attacker där Josses pass till Modig, Nikos attack och pass till Evves layup satt sig på minnet. Jämtland fortsätter dock större delen av quartern att få stopp på oss och firar stora triumfer igen med sina stora spelare och P&R spel. På slutet försöker vi med några spel och Niko sätter en trea men sedan släcks hoppet när vi kastar bort efterföljande inkastspel över sidlinjen. Vi får gratulera Jämtland till segern med 56-61 och inse att vi behöver vara mer precis i det vi gör och får inte bli så stillastående mot deras zon.
Returtagningen slutar 48-48 till slut men antalet straffkast 7-32 räden stora skillnaden och det har att göra med att vi är tvungna att fouls deras stora spelare när de väljer att attackera och vi är sena på hjälp eller rotationer. Dessutom skjuter vi ett par treor för mycket både i fel lägen och för att vi tvingas ta det vi får utan storlek nära korg. Vi behöver helt klart bli skarpare och spela snabbare för att hitta ett djup mot zon, för det lär vi få möta även nästa helg när Sundsvall kommer på besök i en väldigt viktigt match.
måndag 20 januari 2014
Huvudstaden tur och retur med två vinster i bagaget
Det har hänt en hel del sedan sist. Vi har lyckats slå Lidingö och förlorat mot Akropol innan julen gjorde sitt intåg. Sedan dess har vi avtackat Alexandra Ferm som åter hittade motivationen och tog plats i finrummet väl förtjänt. Alex som i sin debut med Northland visade att hon är av högsta kvalité och gorde 11p mot Sallen.
Vi har lagt fokus på att öka intensitet, tävlingsmoment och kvalité på träning och det för oss rakt mot vår första matchhelg som vi tillbringade nere i huvudstaden. För ovanlighetens skull kunde vi lyfta från Luleå Airport när ljuset gjort inträde, det för att matchtiden mot Central på lördagen var satt till 17:00. Vi kunde avnjuta en lunch på Arlanda och ta oss till hotellet innan vi styrde bilar och GPS mot Gärdeshallen på Östermalm. Väl där stod en av Luleås mer meriterade coacher på andra sidan, Tommy Johansson, har coachat Håkan Larsson och egentligen är det väl enough said. Senast vi mötte Central hemma i oktober gjorde vi en fantastisk kämpainsas mot tvillingtornen Risto och Klackenberg och var så nära att sno en framför nästan på topplaget från innerstaden.
Den här gången hade vi valt i samarbete med Northland att låna in Hanna Isaksson och Johanna Lundström. Två spelare som behöver speltid, som är erkänt starka spelare och som tog sin an uppgiften med största seriositet redan på träningen dagen innan. Dessutom har de båda två gått vägen via Stars en gång i tiden och vet vad det handlar om. Central skulle visa sig sakna sin statistiska huvudperson Helena Klackenberg men vi visste att det inte bara är att åka och hämta en seger, så namnfattiga är inte "bananerna". Nina Risto ledde styrkorna och så väl Madde Lindquist och Olivia Kolo ville ha ett ord med i spelet. Vi började exakt som vi hade pratat om med intensitet, aggressivitet och jagade över hela planen. Central orkade men inte fullt ut. Efter 1q hade stod vi med taktpinnen och hade 11-15 i vår favör. Så långt hade och Hanna startat matchen bra och vi ledde returtagningen.
2q sprang vi iväg ytterligare och Central tvingades gå till zon men vi hittade variation i offense och ledde med 27-39 när vi styrde ben och kropp till omklädningsrummet för halvtidsvila.
Vi stängde ned matchen helt i 3q sedan med att variera våra pressar och spela man-man över hela planen och ledde med 37-56 när 10 min återstod.
Sista q blev en transportsträcka och vi spelade 15-15 med Central i slutfasen och förlorade därmed inte en enda q. Det är starkt med tanke på att Central parkerade på andra plats innan matchen började och inte förlorat mer än tre matcher innan helgen. Johanna stod för mäktiga 26p, 8 reb, 4 stls och 2 ass, Hanna kombinerade 15p med 17 reb, säsongsbästa i Stars! Josse, Evve, Nadja slet defensivt och även om vi inte vann returtagningen så förlorade vi bara med 2, senast var vi överkörda. En stark seger som gav oss självförtroende och styrka inför söndagens viktiga fajt mot Uppsala.
Efter middag och en natt på Järva Krog steg vi upp med nya krafter, tyvärr hade ju Johanna lämnat oss efter matchen för att åka på fem veckors praktik hemma i Växjö och det visade sig att Julia haft en mindre rolig natt på hotellrummet med magsjuka. Åtta spelare ombytta och Uppsala i Rosendalshallen. Var vi redo, skulle vi orka, var det en säsongsbrytare på gång?
När vi klev in på planen visade vi att vi var redo, Frida Modig gjorde nog sin bästa match i Starslinnet för säsongen och Hanna hade i början lekstuga tillsammans med lekkamraterna Strömberg, Lundström och Hellberg då Uppsala inte fick stopp på henne vid P&R utan hon hade 10 snabba poäng mitt i färgen. Tvärt emot gårdagens match blev det en mer svängig tillstälning och skyttet var bättre från motståndarnas sida vilket gav en poängrik match. 19-22 till oss efter första q och i andra kändes det som att vi äntligen fick stopp på det röda hemmalaget och gick upp i en 12-poängsledning 23-35. Men den som sett Uppsala spela vet att de ALDRIG, då menar jag verkligen aldrig slutar spela förrän det är över. Deras gameplan handlade om att skjuta treor med den spelare som Hanna lirade på, när Hanna tvingades kliva ut blev det 1-1-spel och vi var sena i flertalet hjälpsituationer och därmed var halvtidsledningen 39-40.
Tredje q fortsatte likadant, efter två trevande minuter kändes det igen som att vi fick kontroll på spelet och ledde med 6-7p men Uppsala sköt som sagt bra och släppte inte iväg oss, 6/18 på treorna är fin statistik. Vi höll dock nere siffrorna lite och lyckades också pressa dem över planen till ett par misstag, men matchen var öppen, ledning med 54-58 inför avslutande tian.
Sista q blev inget undantag, snarare ett otroligt ställningskrig. Vi gick upp i 6-8p men Uppsala hittade svar och fick stopp på Hanna off, men vi hade fler vapen. Evve och Josse kombinerade för 7/13 på treorna och i slutändan hade vi faktiskt mäktat med att skjuta bättre än Uppsala, 9/24 på treorna och när Modig som sagt stod för säsongens starkaste insats med 6p , 8 reb och 4 ass och Amanda, Lundholm och Nadja klev in från bänken med bra byten så lyckades vi både vinna och sno åt oss inbördes på Uppsala med 70-75 på tavlan. Vi lyckades, två raka och två segrar mot starka lag på bortaplan. Energin höll även om vi var rejält trötta och stukade från lördagen.
Något som varit positivt under helgen är att antalet TOs varit på låga siffror, 16 och 19 visar att vi hittat lagspelet och självklart bidrar en sådan kropp som Hanna har till att spelet blir variationsrikt och enklare. Evves sex ass mot Uppsala ska inte glömmas bort och Josse med 3/5 på treorna i viktiga lägen dessutom.
Nu väntar en träningsvecka innan vi möter ett annat lag som vi spelat jämnt mot under hösten nämligen Östersunds stolthet Jämtland Basket. Vi ses väl på söndag i Hälsans!?
Vi har lagt fokus på att öka intensitet, tävlingsmoment och kvalité på träning och det för oss rakt mot vår första matchhelg som vi tillbringade nere i huvudstaden. För ovanlighetens skull kunde vi lyfta från Luleå Airport när ljuset gjort inträde, det för att matchtiden mot Central på lördagen var satt till 17:00. Vi kunde avnjuta en lunch på Arlanda och ta oss till hotellet innan vi styrde bilar och GPS mot Gärdeshallen på Östermalm. Väl där stod en av Luleås mer meriterade coacher på andra sidan, Tommy Johansson, har coachat Håkan Larsson och egentligen är det väl enough said. Senast vi mötte Central hemma i oktober gjorde vi en fantastisk kämpainsas mot tvillingtornen Risto och Klackenberg och var så nära att sno en framför nästan på topplaget från innerstaden.
Den här gången hade vi valt i samarbete med Northland att låna in Hanna Isaksson och Johanna Lundström. Två spelare som behöver speltid, som är erkänt starka spelare och som tog sin an uppgiften med största seriositet redan på träningen dagen innan. Dessutom har de båda två gått vägen via Stars en gång i tiden och vet vad det handlar om. Central skulle visa sig sakna sin statistiska huvudperson Helena Klackenberg men vi visste att det inte bara är att åka och hämta en seger, så namnfattiga är inte "bananerna". Nina Risto ledde styrkorna och så väl Madde Lindquist och Olivia Kolo ville ha ett ord med i spelet. Vi började exakt som vi hade pratat om med intensitet, aggressivitet och jagade över hela planen. Central orkade men inte fullt ut. Efter 1q hade stod vi med taktpinnen och hade 11-15 i vår favör. Så långt hade och Hanna startat matchen bra och vi ledde returtagningen.
2q sprang vi iväg ytterligare och Central tvingades gå till zon men vi hittade variation i offense och ledde med 27-39 när vi styrde ben och kropp till omklädningsrummet för halvtidsvila.
Vi stängde ned matchen helt i 3q sedan med att variera våra pressar och spela man-man över hela planen och ledde med 37-56 när 10 min återstod.
Sista q blev en transportsträcka och vi spelade 15-15 med Central i slutfasen och förlorade därmed inte en enda q. Det är starkt med tanke på att Central parkerade på andra plats innan matchen började och inte förlorat mer än tre matcher innan helgen. Johanna stod för mäktiga 26p, 8 reb, 4 stls och 2 ass, Hanna kombinerade 15p med 17 reb, säsongsbästa i Stars! Josse, Evve, Nadja slet defensivt och även om vi inte vann returtagningen så förlorade vi bara med 2, senast var vi överkörda. En stark seger som gav oss självförtroende och styrka inför söndagens viktiga fajt mot Uppsala.
Efter middag och en natt på Järva Krog steg vi upp med nya krafter, tyvärr hade ju Johanna lämnat oss efter matchen för att åka på fem veckors praktik hemma i Växjö och det visade sig att Julia haft en mindre rolig natt på hotellrummet med magsjuka. Åtta spelare ombytta och Uppsala i Rosendalshallen. Var vi redo, skulle vi orka, var det en säsongsbrytare på gång?
När vi klev in på planen visade vi att vi var redo, Frida Modig gjorde nog sin bästa match i Starslinnet för säsongen och Hanna hade i början lekstuga tillsammans med lekkamraterna Strömberg, Lundström och Hellberg då Uppsala inte fick stopp på henne vid P&R utan hon hade 10 snabba poäng mitt i färgen. Tvärt emot gårdagens match blev det en mer svängig tillstälning och skyttet var bättre från motståndarnas sida vilket gav en poängrik match. 19-22 till oss efter första q och i andra kändes det som att vi äntligen fick stopp på det röda hemmalaget och gick upp i en 12-poängsledning 23-35. Men den som sett Uppsala spela vet att de ALDRIG, då menar jag verkligen aldrig slutar spela förrän det är över. Deras gameplan handlade om att skjuta treor med den spelare som Hanna lirade på, när Hanna tvingades kliva ut blev det 1-1-spel och vi var sena i flertalet hjälpsituationer och därmed var halvtidsledningen 39-40.
Tredje q fortsatte likadant, efter två trevande minuter kändes det igen som att vi fick kontroll på spelet och ledde med 6-7p men Uppsala sköt som sagt bra och släppte inte iväg oss, 6/18 på treorna är fin statistik. Vi höll dock nere siffrorna lite och lyckades också pressa dem över planen till ett par misstag, men matchen var öppen, ledning med 54-58 inför avslutande tian.
Sista q blev inget undantag, snarare ett otroligt ställningskrig. Vi gick upp i 6-8p men Uppsala hittade svar och fick stopp på Hanna off, men vi hade fler vapen. Evve och Josse kombinerade för 7/13 på treorna och i slutändan hade vi faktiskt mäktat med att skjuta bättre än Uppsala, 9/24 på treorna och när Modig som sagt stod för säsongens starkaste insats med 6p , 8 reb och 4 ass och Amanda, Lundholm och Nadja klev in från bänken med bra byten så lyckades vi både vinna och sno åt oss inbördes på Uppsala med 70-75 på tavlan. Vi lyckades, två raka och två segrar mot starka lag på bortaplan. Energin höll även om vi var rejält trötta och stukade från lördagen.
Något som varit positivt under helgen är att antalet TOs varit på låga siffror, 16 och 19 visar att vi hittat lagspelet och självklart bidrar en sådan kropp som Hanna har till att spelet blir variationsrikt och enklare. Evves sex ass mot Uppsala ska inte glömmas bort och Josse med 3/5 på treorna i viktiga lägen dessutom.
Nu väntar en träningsvecka innan vi möter ett annat lag som vi spelat jämnt mot under hösten nämligen Östersunds stolthet Jämtland Basket. Vi ses väl på söndag i Hälsans!?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)