Efter tre raka segrar tog det stopp. Vi ställdes mot förortsgänget BK Järva, som fostrat stora basketspelare som Binta Drammeh och inte minst Northlands egen Cleo Forsman. Järva som i år värvat friskt med en del Järfälla och Solnatjejer på pluskontot och erfarne coachen Johan Persson styr skutan från sidlinjen.
Således en bra utmaning för oss. När matchen så böjar får vi se oss frånsprungna per omgående. Järva sätter an tonen och det mesta i vår gameplan verkar ha stannat i omklädningsrummet. Även om siffrorna sa 16-17 efter första var det spelmässigt Järva som styrde och ställde. I andra quartern visade sig det lite tydigare även om vi resultatmässigt hängde med så fortsatte Järva dominera plankorna och deras skyttar Enjebo och Wassberger fick utrymme att göra det de är bra på, att skjuta bollen. 30-35 i halvtid kändes inte som en avgjord match och vi hoppades så klart på att matchbilden skulle svänga till vår fördel.
I tredje quartern trodde vi nog att Järvas "slow-down" basket skulle ge sig vika och att vi skulle komma ut aggressiva med högre bollpress och tidigare hjälp. Hur det började? Järva stänkte i en trea i första anfallet och därmed var tonen satt. Vi hittade aldrig vårt spel, rytm eller försvarsspel under hela matchen, när vi dessutom saknar energi och engagemang så blir Järva för dagen ett nummer för stort. 39-49 efter 3q och efter full tid lyser siffrorna 50-62 illröda från matchtavlan rakt i vårt ansikte.
För andra matchen i rad förlorar vi retirtagningen med ganska klara 36-45, vilket någonstans visar vår arbetskapacitet för dagen, vi har jobbigt att hitta kroppar, är sena i hjälpsituationer och sätter inte ordentligt press på bollen. Då är Järva ett ganska bra lag, de får spela sin förstafemma så mycket som de vill i och med att tempot blir lågt och vi hade önskat en uptempo match där vi kunde utnyttja vår kvickhet och förmåga att springa. Men då måste vi få stopp och det lyckades vi tyvärr inte med.
Små ljusglimtar finns det trots en ganska mörk insats från vår sida, Evve och Josse visar känslor och krigar på men tyvärr alldeles för ensamt. Vi kommer till straffkastlinjen 20 gånger vilket är bra och tvingar Järva till 25 TOs vilket vi någonstans måste vara nöjda med även om utfallet inte blev som önskat. Det stora problemet ligger i returtagningen,, vår skottprocent och att vi kastar bort hela 22 bollar själva och lyckas inte under någon längre enstaka period under matchen hitta rytmen offensivt.
Hårt arbete brukar med tiden löna sig, nu får vi rannsaka oss själva och ta på oss det hårda jobbet om vi vill få betalt för det i form av positiva resultat. Närmast väntar Akropol och Solna nere i Stockholm om två veckor. Till dess blåställ på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar